Demokrati- och hatbrott

Demokratibrott

Att motta hot eller hat i sitt arbete eller deltagande i det offentliga samtalet är att bli utsatt för demokratibrott.

Att ogilla någons åsikter, förslag och idéer är tillåtet, precis som att det är tillåtet att uttrycka att man inte gillar det. Det är när det går över till att bli trakasserier, hot och hat som det blir ett brott.

Hot mot demokratin och samhället

Många som blir utsatta för den här typen av brott är samhällsdebattörer, opinionsbildare eller granskare. Men det kan också vara vem som helst.

Att uttrycka tankar, åsikter eller känslor är människors rättighet och är inskrivet i Yttrandefrihetsgrundlagen. Hot och hat kan leda till att många inte vågar eller kan utnyttja den rätten på grund av trakasserier och blir då tystade från att delta i diskussioner, vilket är ett hot mot demokratin och samhället.

Hatbrott

Ett brott som begås där motivet är hat eller fördomar kallas för hatbrott. Motiven bakom hatbrott är baserade på etnicitet, hudfärg, ras eller nationalitet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller liknande omständigheter.

Det som avgör om det är ett hatbrott eller inte är gärningspersonens motiv för brottet. Hatbrott anses kränka dubbelt då det inte bara är den utsatta personen som blir drabbad utan att det även skapar otrygghet för den grupp som personen tillhör.

Från ofredande och hets mot folkgrupp till mord

Många som blir utsatta för hatbrott har blivit det flera gånger under sitt liv. Händer det för många gånger är det vanligt att personen till slut tror att det är något den måste acceptera. Det är inte ovanligt att personer inte förstår att det är en kriminell handling, då det inte är lika påtagligt som exempelvis synligt våld.

Hatbrott är ett samlingsnamn för många brott där det kan röra sig om allt från ofredande till mord. Vanliga typer av hatbrott är olaga hot, skadegörelse, hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Allt fler hatbrott som anmäls idag har skett online.